Upplevelsen av Teslas avancerade förarassistanssystem i storstaden

Att låta en Tesla köra själv genom Köpenhamn är en märklig men snabbt vaneskapande upplevelse. Jag reste dit för att testa Teslas FSD Supervised, ett av de mest avancerade förarassistanssystemen tillgängliga i Europa. Danmark är ett av de första länderna där detta system kan användas på offentliga vägar, och det skiljer sig markant från de förarassistanssystem som är godkända i Sverige.

FSD Supervised tar hand om navigering från start till mål och hanterar nästan hela körningen. Bilen accelererar, bromsar, svänger, byter fil och gör allt annat för att klara av trafikljus och korsningar. Det är viktigt att förstå att systemet fortfarande kräver att jag sitter bakom ratten och övervakar körningen, vilket gör mig ansvarig för bilen.

Jag påbörjar körningen vid Teslas anläggning strax utanför Köpenhamn. Redan efter en kort stund gör bilen en mjuk sväng och sänker hastigheten vid ett farthinder. När parkerade bilar delvis blockerar vägen vet Teslan hur den ska manövrera för att hålla sig säker.

Det kan låta som små detaljer, men det är just dessa situationer som visar hur FSD Supervised skiljer sig från traditionella system, som ofta är bra på motorvägar men kämpar i mer komplicerade trafikmiljöer. Den verkliga styrkan hos FSD ligger i dess förmåga att hantera småvägar och tät trafik.

När jag kör på motorvägen känns det bekant. Bilen håller hastigheten och byter fil för att köra om långsammare fordon. FSD försöker också skapa en helhetsbild av trafikflödet, vilket gör den tålmodig när den måste vänta på att en bil ska passera innan den byter fil.

I stadstrafiken, där det finns ett myller av cyklister och fotgängare, imponerar systemet mest. En gång när vi skulle ut på en större väg, väntade Teslan på att cyklister skulle passera innan den gjorde sin manöver. Min spontana reaktion var:
”Jag hade inte gjort det bättre själv,” säger hon.

Det betyder inte att bilen alltid gör rätt. Det händer att den är för försiktig och tvekar i situationer där jag skulle ha kört. Men jag har också insett att dessa småskillnader gör körningen mindre robotaktig.

Systemet använder kameror runt bilen för att skapa en bild av omgivningen och på skärmen kan jag se dess tolkning av andra fordon, trafikljus och andra objekt. Kupékameran övervakar även min uppmärksamhet, vilket är viktigt för säkerheten. Om min koncentration skulle avta kan systemet aktivera varningar eller till och med stänga av FSD Supervised.

Trots att jag är ansvarig för bilen minskar systemet trycket på mig som förare. Efter ett tag märker jag att jag slappnar av och fokuserar mindre på varje sväng eller körfält. FSD kör dock inte alltid exakt som jag skulle göra, men det är en del av upplevelsen.

Vid slutet av min körning kände jag mig positivt överraskad. Det var inte enskilda spektakulära manövrar, utan hur bilen hanterade en mängd vanliga situationer med lätthet. FSD Supervised är ännu inte perfekt, men den bidrar redan till säkrare vägar idag.